Under en tur genom arkiven (jag forskar i statvetenskap) stötte jag idag av en händelse på följande historiska dokument som manar till eftertanke och djup begrundan av dataspelens risker. Enjoy!
/Baal
Motion till riksdagen
1987/88:L710
av Margareta Persson m. fl. (s)
om åtgärder mot data- och TV-spel
En ny företeelse på leksaksmarknaden är data- och TV-spel, som i huvudsak används av barn och ungdomar. De finns nu i många varianter på marknaden. Vid en granskning av utbudet finner man en stor andel våldsamma spel, där spelaren få poäng för att utföra olika vidrigheter. Den tekniska kvaliteten på dessa spel förbättras snabbt, vilket betyder att de blir mer och mer verklighetstrogna. Spelaren blir på ett inlevelsefullt sätt aktiv aktör när det gäller att utföra t. ex. mord, nedskjutningar och bombningar. För barn kan just inlevelsen i att själv vara aktör i våldshandlingar, som dessutom ger pluspoäng, vara synnerligen destruktivt. Det senaste är nu att man med laserpistoler kan påverka skeendet genom att skjuta mot TV-rutan. Dessa dataspel innefattas idag inte av någon lagstiftning.
En liknande lagstiftning som gäller för videogram skulle kunna gälla för dataspelen, eftersom det tekniskt sett inte är så stor skillnad på att sätta in en videokasett eller en datadiskett. Det förutsätter dock att en förhandsgranskning av video införs.
Dataspelen är emellertid inte ur yttrandefrihetssynpunkt jämförbara med videofilmer. En speciell lag kan därför stiftas för data- och TV-spel.
Hemställan
Med hänvisning till ovanstående hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen tillkänna vad som i motionen anförts om behovet av en lagstiftning rörande våldsförhärligande data- och TV-spel.
Stockholm den 21 januari 1988
Margareta Persson (s)
Margareta Hemmingsson (s)
Marita Bengtsson (s)
Mats O Karlsson (s)
Berit Oscarsson (s)
