Jag tror att man kan dela in spelare av hattrick i tre kategorier vad gäller ekonomi och därmed också spelstrategi.
1. Den försiktige generalen.
Jag faller under denna kategori. Vi sätter alltid en undre gräns för vad vi skall ha i kassan, om gränsen sätts till 200k eller 2000k spelar ingen roll. Gränsen finns där och vi håller oss till den. Detta innebär att, så länge detta hålls, kommer laget aldrig att försättas i konkurs. Det innebär också att utvecklingen av laget är mycket långsiktig. Stora förvärv görs inte, hellre köper vi billigt och tränar upp förmågor. Den här typen satsar på ungdomsverksamhet.
2. Ekonomen.
Har ingen undre gräns i ekonomi. Kan ha sin kassa på minus men har en plan på hur ekonomin skall vara positiv. Han följer sedan den planen för att inte hamna i konkurs. Skulle huvudplanen spricka finns plan-B alltid i backfickan (ex. försäljning av spelare). Köper dyrare spelare än ovanstående kategori, sparar hellre in på träningsveckor än kontanter. Utvecklingen av laget är också här långsiktig. Den här typen satsar på ungdomsverksamhet.
3. Gamblern.
Han satsar vitt och brett. Day-trading är ett typiskt kännetecken. Kan lyckas väldigt snabbt men också misslyckas med samma hastighet. Måste köpa och spelare för att finansiera ekonomin framför lagets, för stunden, framgångar på planen. Satsar oftast inte på ungdomsverksamhet.
Dessa tre kategorier är givetvis generaliseringar. Jag tror dock att det viktiga är att finna sin kategori och hålla fast vid den. De olika kategorierna är också exempel på hur mycket tid man är villig att lägga ner på hattrick, gamblern måste tillbringa mer tid än den försiktige generalen.
