[shadowskimmer]

Hmm, nu skulle jag inte rekommendera skilsmässa i Ceders fall. Man kan ju börja i ett något mildare tonläge.

[deathdealer]

EDITERAT!!!!


Sorry Ceder - jag vart lite over-the-top där!!!

Snälla - vad gör det för skillnad dvs om du gör det hon säger/bestämmer eller om du gör det du vill?

DD

Ps. Samma sak, om min vän Airam råkade läsa, det var bara för att få Ceder att tänka till....

[Ceder]

Om jag gör som hon vill blir jag blir sur och tyst, om jag gör som jag vill så blir hon sur och förbannad och det går ut över hela familjen..

Det är ju bara det att jag aldrig får göra det jag vill... Jag skulle tex försöka bygga ut i sommar... Men hur ska man göra det om frugan är så trött och less att man inte ens får gå ut genom dörrn?

[Lasse i ledet]

...  man inte ens får gå ut genom dörrn?

Jo det får du för du är vuxen, och i motsats till vad din omedelbara omgivning tycker och tänker, fri att göra vad du vill.

[Johnny Hazard]

Viktigt är att man pratar med varandra och inte går och samlar på sig en massa goja. Sen måste man bryta dödlägen och ett sätt är att tala om för varandra vad man tycker är bra med varandra och sen förklara vad man mest av allt önskar av sen partner och försöka mötas halvvägs.

[deathdealer]

Om jag gör som hon vill blir jag blir sur och tyst, om jag gör som jag vill så blir hon sur och förbannad och det går ut över hela familjen..

Det är ju bara det att jag aldrig får göra det jag vill... Jag skulle tex försöka bygga ut i sommar... Men hur ska man göra det om frugan är så trött och less att man inte ens får gå ut genom dörrn?

ehhhhh.......??!??!?!??!??!??!

Gör DU som DU vill = Sur Fru
Gör DU som HON vill = Sur Ceder

Ni kanske skulle prata lite mer...*asg*!!! Det är ju ohållbart att vad ni än gör så blir den andra arg!
Den karusellen ska ni ta er ur blixtsnabbt!

 

DD

[Pruneboy]

ÅKA KARUSELL OCH ÄTA KARAMELL OCH FRÖJDAS HELA DAGEN UTI MOOOOORA!

[MooseMan]

känner igen mej med Ceder till en viss del.

[Airam]

Med risk för att riva upp nåt jag inte är beredd på... men jag har funderat endel på detta. Jag vill hemskt gärna tro att Grönis och jag har det bra på det viset att vi "tillåter" varandra att göra egna saker. Men ändå känner jag delvis igen mig i vissa saker som sägs här... vilket jag inte gillar.

Nu kan jag bara tala för mig själv... men kan det inte vara så att det i vissa fall inte handlar om vad man ska göra utan när man ska göra det? Jag har aldrig nekat Grönis att gå ut på krogen/puben. Jag har snarare varit tvärtom. Vill han gå ut fastän jag inte känner för det så "får" han gå ut med polarna medans jag är hemma. För jag vet att både han och jag blir gladare av det.

Men däremot så vill jag ju gärna vara med i diskussionen om när det kan planeras något dylikt. Inte för att det handlar om att jag ska bromsa, neka eller något liknande utan mera för att jag vill isåfall göra en egen planering. Ska jag ta hem nån tjejkompis? Ska jag passa på att köpa hem räkor eller en ostbricka (som jag vet att Grönis aldrig vill ha)? Eller ses den här planeringen som "ska du hem och fråga frugan om du får gå ut och ta en öl med polarna" från er "grabbsida"?

[Looser]

Bra synpunkter Ariam. Jag ser det inte som att fråga sin partner om lov för att man planerar i förväg. Ska man vara borta en helg så kanske det krävs lite förberdelse. Har man små barn så krävs det kanske barnvakt och annat och det är inget man ringer innan samma dag. Förutom jag då som har mor och far boende 50 meter bort. Klart att man ska kunna hoppa ut ett par timmar och spela med sina vänner eller gå och ta en öl utan att behöva ha ett rådslag där hemma. Funkar det inte så utan är en som bestämmer så måste man ta sig en funderare på om det är värt att leva så. Kärleken är blind säger dom och jag kan väl i viss mån hålla med annars så skulle min fru inte stå ut med mig. Sedan Ceder så har du min sympati. Vill du leva med din fru så kanske det behövs något så enkelt som att göra något för att överraska henne och se vad som händer. Kom hem med ett fång rosor eller favoritchokladen. Det behöver inte vara så märkvärdigt. Romantiken är inte död det är bara något som vi glömt bort. Det är inte att smöra för att få något tillbaka. Det är för att påminna varandra om varför man gifte sig. Nån anledning till det bör det ju finnas.

[Ceder]

Tycker Airam har rätt syn på saken. Om jag nu mot förmodan skulle vilja gå ut en kväll (vilket aldrig händer) så skulle det vara jättetrevligt om gumman sa att visst gör det du även fast hon inte vill det... Sen så hindrar jag ju aldrig gumman att göra saker tex gå till en kompis och dricka kaffe hela kvällen och då tycker man ju att ifall jag säger det är ok så kan väl hon säga samma sak?

Nu är det ju lite värre för vi inte har nån barnvakt och att gumman äter lite mediciner som gör henne väldigt trött, hon kan komma hem från jobbet vid 14 och sen gå och vila tills 17 utan några större problem att inte kunna sova på natten.

Jag försöker ju tala om saken att jag tycker att jag skulle få göra saker men då säger hon att det får jag göra efter barnen somnat. Hur mycket kan man göra då?!? Vad väljer man om man har ett val mellan skruva motorcykel på dagen då det är varmt och ljust eller på kvällen när det är kallt och man fryser om fingrarna?

Sen så tycker gumman att när jag läser tidningen efter jag kommer hem från jobbet, ja då är jag inte social.. Men när hon kommer hem från jobbet och sitter 1 timme vid datorn utan att säga hej ens, ja då är det en helt annan sak...

Jag vet själv att jag sitter rätt mycket vid datorn men gumman låter mig inte sitta så länge nu för tiden, men när jag nämner att hon OCKSÅ sitter mycket vid datorn ja då blir det ett jädra liv på henne... Suck.. 

[Johnny Hazard]

Allvarligt talat - om jag vill skruva hoj så gör jag det (har ingen hoj tyvärr). Vill min tjej ta en promenix eller en fika på stan med en kompis så gör hon det. Skulle aldrig falla mig eller henne in att ifrågasätta detta om vi inte bokat oss för nått annat. Man MÅSTE få tid för att göra det man vill medans man orkar det och inte när ungarna gått och lagt sig. När ungarna var små och man var tvungen att ha lite koll på dem så såg man ju till att man delade på bördan, det är ju en självklarhet.

Kan inte råda dig, men jag hade bett henne ta sig i brasan och gjort vad jag vill ändå. Men så är jag en tjurignackad jäkel när jag blir orättvist behandlad.

[MabuSE]

Fy vilket trist läge.
Jag vet ju inte hur er situation ser ut med boende/barn mm men problemen måste ju lösas på något sätt.
Som jag ser det så finns det ju bara två vägar att gå, tillsammans eller var för sig.
Ingen skall ha det som så att man känner sig beskuren på all sin frihet och att man måste anpassa sig för att vara till lags utan att få något tillbaks.
Man vill ju vara till lags för att man vill det själv (av kärlek) inte för att man måste.

Är situationen så som du beskriver den (det är ju din version) så finns det ju bara att du går din väg eller så släpper hon lite på kopplet;).
Hårt men sant, du skall inte ha det så här och om det inte förändras så delar ni på er ändå så småningom och då är det lika bra att försöka göra något åt situationen innan man har målat in sig helt i hörnet, ju längre man väntar ju svårare att rättat till problemen.

Allt löser ju sig till slut men det är ju bättre att hålla i ratten så att man inte hamnar i diket.
Lycka till!

[Pruneboy]

Låter som det kan bottna i en rädsla att vara själv med barnen? Barn kan ju vara rätt jobbiga vissa perioder (Inte lyda, inte sova kanske sjuka och behöva övervakning) En väg att gå kan ju vara att låta saken bero ett tag och att båda kanske pratar om vad man inte vill att det andre ska göra - Alltså om man tycker att partnern slösar mycket tid på en viss sak, så kanke man kan ta en paus från det? Sen kan man ju fixa en sån där spiffig whiteboard med familjens schema på och på så sätt spalta upp tillvaron och "boka" sin egentid.

[Airam]

Att boka egen tid samt gemensam tid tror jag är bra.