Jag skulle vilja ta en minut att tala lite allvar på forumet.
Det har ju på senare tid varit en hel del uppmärksamhet i media kring organdonation och transplantation. Det finns telefonnummer man kan ringa, register att anmäla sig i och så vidare och så vidare. Jag skulle dock be om att alla Gents tar ett par minuter och samtalar med familjen angående er egen och familjens inställning till organdonation.
Hur bra det än är med register och så vidare så finns det inget som är bättre än att anhöriga klart känner till den uttalade viljan hos en potentiell donator.
I mitt yrke får jag, om inte dagligen så iallafall oftare än jag skulle önska, kontakt med patienter och framförallt anhöriga som kan ställas inför frågan om en eventuell donation. Detta är jättejobbigt för alla inblandade. För anhöriga underlättar det i de allra flesta fall om man redan - i ett skede då hela diskussionsämnet är otroligt avlägset - har hunnit få reda på varandras inställning och känslor. Att det kan komma något gott överhuvudtaget ur en situation som annars känns helt nattsvart kan faktiskt också hjälpa i ett sorgearbete.
En organdonation innebär INTE att någon person får en möjlighet till fortsatt och/eller förbättrat liv på en annan människas bekostnad. Det innebär att man får denna möjlighet på grund av en annan människas generositet.
Frågan om en organdonation väcks inte förräns personen i fråga är död. Det är alltså ALDRIG frågan om att man får en annorlunda eller sämre vård bara för att man är en potentiell donator!
Detta är inte ett upprop för att alla OG:are där ute skall gå och skriva upp sig i register, eller för att jag skall försöka övertyga någon om att bli donator. Detta är en önskan om att Ni, i händelse av det otänkbara, skall ha underlättat ett otroligt svårt beslut för era anhöriga.
Var och en bestämmer själv om man vill eller inte vill donera sina organ, och det finns abslolut inga som helst krav från något håll på en förklaring till det ena eller andra beslutet, men oavsett vad man tycker så är det livsviktigt att informera sina anhöriga om detta beslut. Diskussionen kan bli jättejobbig, men den behövs!
Tack för uppmärksamheten. För min del är detta inget som behöver diskuteras vidare på forumet (om man inte vill). Det går däremot bra att PM:a mig om man skulle ha några frågor i ämnet.
