Har haft det tvivelaktiga nöjet att se barnprogram när jag städade köket och grovköket (renovering, enda som var kvar var en tv utan ngra som helst uppspelningsmöjligheter) och har väl några tankar kring det.
Ett: Var är WoW the saturday cartoon? Borde inte denna ha skapats vid detta laget? Typ en Dungeons and Dragons för 2010-talet?
Två: Varför har vartenda obskyrt kortspel en anime och varför visas bara denna sortens anime? Det finns bra serier att köpa in, även för de som är i 10-12 års åldern. Utsätt dem inte för mer halvdan datoranimering och tankeslöa story's. Detta är serier som får ett He-Man avsnitt att likna Shakespeare.
Tre: Jag säger som Matt Parker och Trey Stone; George Lucas, sluta våldta dina en gång suveräna skapelser. Ja, vi förstår, Anakin kommer bli ond. Du behöver inte lägga in i varje avsnitt ett tillfälle där han slår ihjäl ngn efter att Obi-Wan haft ett långt tal om att det är fel att döda av ilska.
Jag lovar, hade Obi-Wan stått i andra änden av galaxen och talat om att han inte skulle döda skurken som nyss eldat upp en by och använt askan som chokladpulver så hade strax Anakin stått bakom med lightsabern i högsta hugg. WE GET THE POINT!
Fyra: Antagligen min största irritation. Var igår på väg att lägga in en halvironisk kommentar om att Disney visade tentakelporr på bästa barnsändningstid. Skrattet fastnade dock lite idag när jag såg detta spektakel som kallas WinX... Helt ärligt, var det ngn i USA som såg Sailor Moon och tänkte att han skulle minsann visa japanerna att han kunde ha sämre förvandlingsscener och mer utmanande poser och ändå få sålt sin produkt?
Min förhoppning var att Bratz var ett dåligt försök till leksaker och att hela grejen med "Vi har kläder och proportioner som passar i dålig hentai" försvunnit.
När Barbie framstår som ett sunt alternativ till leksak, då börjar man undra. Kan ingen ge Kim Possible en midja och lite självdistans och göra en positiv kvinnlig figur?
Rant off. TL;DR
